Ett varje dag

Körde med Anna Klara till Örebro, packade i våra saker i bilen, körde tillbaka, utan pauser. Mindre angenämt måste jag säga, trots att jag och lilla frun valt tre skivor var att sätta i CD-växlaren. Nåja, jag fick iallafall chansen att sitta ner och prata lite strunt med grannarna nere vid kröken, och dom kommer jag sakna nästan lika mycket som huset i sig.

Resultatet av husdealen? En pappa mindre, MÅNGA tusenlappar puts väck (fler än tio, färre än tjugo), en stämskruv trasig på gitarren. Minnen av en brunn, platta knän, väletablerad email-adress borta (tvåtusentalets motsvarighet till ”ah durå!!”; ta bort någons mailadress), ett hat mot E18.